Värk och förkylning

Värk och feber

De receptfria värkmedicinerna innehåller antingen paracetamol eller så kallade antiinflammatoriska medel (ibuprofen, ketoprofen, acetylsalicylsyra). Paracetamol passar alla. Den rekommenderas i första hand för barn, astmapatienter, hjärtpatienter, personer med magsår samt personer med känslig mage. Paracetamol lämpar sig också för gravida och ammande kvinnor och för patienter som använder blodförtunnande medel eller personer som har ökad risk för blödningar. Antiinflammatoriska värkmediciner är effektivast mot inflammationsvärk (t. ex. tand-, muskel- eller mensvärk). Antiinflammatoriska värkmediciner lämpar sig inte för egenvård då man är gravid, ammar eller har värk i övre delen av magen. Antiinflammatoriska värkmediciner kan ha interaktioner med andra läkemedel så det lönar sig att kontrollera med apotekspersonalen att dina läkemedel passar ihop. Antiinflammatoriska läkemedel påverkar magens slemhinna och det finns en högre risk för biverkningar om läkemedlen används med stora doser eller längre tider. Risk för biverkningar ökar också om man använder två antiinflammatoriska medel samtidigt, men man får inte bättre effekt. Värkmedicin som tas genom munnen är effektivast. För barn samt personer som har svårigheter att svälja finns det tabletter som smälter i munnen eller läkemedel i flytande form som oral suspension. Dessutom finns det stolpiller samt geler och krämer som innehåller värkmedicin. Läkemedel mot förkylning innehåller värkmedicin (ibuprofen, ketoprofen, acetylsalicylsyra och paracetamol). Dessutom innehåller de medel som lindrar förkylningssymptom, t. ex. C-vitamin och koffein. Läkemedel mot förkylning sänker febern och lindrar muskel- och huvudvärk samt halsont. Läkemedlen finns som tabletter och som dospåsar som blandas i hett vatten och dricks.

Värkmediciner för utvärtes bruk

Antiinflammatoriska krämer och geler som appliceras på huden används för att lindra smärta och minska inflammation och svullnad i muskler och leder i samband med t.ex. sportskador. De kan också användas för kortvarig behandling av artrossmärta.

Ont i halsen

Antiinflammatoriska värkmediciner (ibuprofen, ketoprofen) hjälper effektivast mot halsont. Dessutom kan man lindra svedan med sugtabletter som har bedövande, bakteriehämmande och antiviral effekt.

Täppt näsa

Om man har nästäppa som orsakats av förkylning finns det nässprej och droppar som gör att svullnaden i slemhinnorna minskar. Produkter med saltlösning lämpar sig bäst för små barn. Vuxna och större barn kan även använda avsvällande nässprej och droppar. Avsvällande nässprej ska inte användas under långa perioder (vuxna högst i 7-10 dagar, barn högst 4-5 dagar) eftersom långvarig användning istället kan ge en nästäppa som är svår att bli av med.

Hosta

Att hosta kan vara ytterst irriterande, men hostan i sig är ingen sjukdom utan ett symtom på något. Det gäller därför att först komma fram till orsaken till hostan och sedan lindra den. När man är förkyld har man ofta hosta som vanligen går om av sig själv inom 2-3 veckor. Vissa sjukdomar samt läkemedel kan också orsaka hosta. Man kan lindra hostan med hostmediciner. Om hostan inte blivit bättre efter fyra veckor bör man kontakta läkaren.

Motståndskraftsstärkande